summercake

De gör mig lycklig. Finns alltid vid min sida. Jag kan alltid lita på de.

Idag vaxade jag mig. Brasiliansk. AJ säger jag bara. Men det är så värt det, det håller jag vid. Det gör ju ont när hon håller på och lite ömt några minuter efter, men sen är du värsta fräschingen, slipper rakningen, håller längre och blir mkt snyggare. Men att det gör ont. Ja, det gör ont.

Nu kommer det... varför är det så att när det som man gått och längtat efter så mycket äntligen händer, att man inte riktigt kan njuta utan börjar ställa sig en massa jäkla frågor och man börjar tvivla över något som känns bra och som dessutom inte ens är något än. Det kommer aldrig funka, det har ju inte funkat förr. Han kommer inte orka lära känna mig på riktigt. Han kommer tröttna. Det är nästan så att man går runt och väntar på det som ska förstöra denna smekmånad. Han dejtar den där andra tjejen, han tycker att jag är för ung, tråkig, pratar inge bra engelska, för små bröst, för blyg, för snäll, inte tillräkligt smart. Och varför tror jag att det bara är jag av oss två som tänker såhär. Det är nog bara jag av oss två som tänker såhär. Dock kan jag inte hjälpa att undra vad det är han tänker om oss? Rolig grej eller riktig grej?

När jag var på väg hem från stan idag så gick det två medelålderskvinnor framför mig. De var kompisar verkade det som, i alla fall bekanta. Ena kvinnan hade knytigt sin tjocktröja runt midjan och precis vid lappen där storleken står hängde även prislappen ut. En större kartongbit från stadium med orginalpris och en röd prislapp på. Den gick hon runt med helt ovetande och hennes kompis säger inte till! Så jävla elakt. Så sjukt elakt. Det är nog inte mycket kvar av den vänskapen när den kvinnan kommer hem och upptäcker att hon har prislapp kvar och vänninan inte brytt sig om att säga till. Helt klart oförlåtligt.

Jag får inte vistas på stan. Det är på riktigt inte bra alls. Har redan slösat av min lön som inte kommer förän imorgon. Något är ju fel på rikgit. Men jag blir så glad över min nya väska, skor, jeans, blus. Cos' we're living in a material world and I'm a material girl. True, so true.

Det är största sanningen om mig. Så för en gång skull ska jag bara tillåta mig själv att vara lycklig, hur läskigt det än låter, för jag har faktiskt ingen anledning att vara ledsen.

Jag hade en bra torsdag i alla fall. Jag fick nästan en puss på munnnen när han skulle gå. Han pussade precis på gränsen. Och nu börjar jag undra vad han vill, vad vill han egentligen? Man vet aldrig.

När jag kom hem var det ingen hemma. Jag bytte om till mjukisar och tittade på greys och desperate. När min syster och föräldrar kom hem så hade Camilla köpt sing star. Så vi sjöng tills jag blev hes. Hon vann alla gånger. Surt som fan. Jag tittade på Miffo, som var helt ok faktiskt, och sen gick jag och la mig. Det var en rätt härlig dag faktiskt.

Camilla fyller år idag och jag vill ge henne en "upplevelse" present. Egentligen vill jag bara att vi ska umgås mer, har inte umgåtts på riktigt med ungen på länge. Så tänkte att vi skulle ut och äta och sen gå på bio eller något liknande. Men vet inte vart jag ska ta med henne till för restaurang. Hon tycker ju typ om skräpmat, men Mc donalds känns ju inte som det mysigaste. Någon mysig pizzeria kanske? Men vilken? Vart? Jag kommer verkligen inte på någon, mer än typ Vapiano, som var den sista restaurangen jag var på. Men det måste ju finnas fler i Stor-Stockholm tycker man. Eller?